1830-1896
Related Paintings of Alfred William Hunt,RWS :. | Thomas Brunton | narcisser | View on Lake Winnipiseogee | Rooster and Hens | hjalmar lundbohm | Related Artists:
thorvald nissFødt i Assens 07.05.1842, død Frederiksberg 11.05.1905, maler
Det Kgl. Danske Kunstakademi 1861-1869, afbrudt af frivillig deltagelse i krigen 1864.
Otto Baches atelier i 1870'erne
Sir edwin landseer,ra1802-1873
Painter, draughtsman, sculptor and etcher, brother of (3) Charles Landseer. He became the best-known member of the family and was one of the most highly respected and popular British painters of the 19th century. He was first trained by his father, who taught him etching, and he then studied with Benjamin Robert Haydon and at the Royal Academy Schools in London. Precociously gifted, he drew competently from childhood and in 1813 he won the Silver Palette for draughtsmanship at the Society of Arts. In 1815 he exhibited at the Royal Academy for the first time, showing some drawings of a mule and of the heads of dogs. From an early age he was a frequent visitor to the menagerie in Exeter Change in the Strand, London, where he drew lions, monkeys and other animals.
margareta capsia gavelinMargareta Capsia, född 1682 i Sverige, död 20 juni 1759 i Åbo, var en svensk-finländsk konstnär, den första kvinnliga konstnären i Finland och en av de första i Skandinavien. Hon var kyrkomålare och målade altartavlor, men utförde även personporträtt.
Capsias föräldrar Gottfried Capsia och Anna Schultz hade kommit till Sverige från Holland. Hon gifte sig i Stockholm 1719 med prästen Jacob Gavelin och flyttade till Vasa 1721, där hon gjorde sig känd som altarmålare i Österbotten. 1730 flyttade paret till Åbo, där hon blev känd i hela landet som konstnär. Hon målade altatavlorna i en rad kyrkor, bla målade hon 1739 Säkylä kyrkas altartavla, och i den gamla kyrkan i Paltamo, den så kallade bildkyrkan, finns bland annat en altartavla från 1727 som föreställer nattvarden. Hennes altartavlor beskrivs som individualistiska och naivt ärliga bibelillustrationer, och hon ansågs som landets då främsta altarkonstnärer tillsammans med Mikael Toppelius.
Hon var en av de få kvinnliga konstnärerna kända i Skandinavien före 1800-talet, tillsammans med Ulrika Pasch i Sverige och Johanne Marie Fosie i Danmark. I Finland var även Helena Arnell känd under samma tid.